Visar inlägg från maj 2012

Tillbaka till bloggens startsida

Endemisk vinäger



Jordbävning efter jordbävning skakar Italien. En redan hårt prövad befolkning kryper in och ut ur provisoriska tält. Trötta hundar söker efter överlevande i rasmassor och man frågar sig varför husen rasar just i norra Italien, varför måste fabriksarbetare dö på jobbet?

Det sista var att centrum för balsamvinägern drabbades, området där man producerar de gudomliga dropparna ligger just mellan Bologna och Modena. Det finns producenter som har förlorat hundratusentals liter.

Mannen som leder Italien, Mario Monti får dra på sig superhjältedressen. Han lovar att ge all statlig hjälp som behövs för att folket ska komma på fötter igen. Vad kan han göra?

Skaffa lite 25 årig balsamvibalsamvinäger, det vill säga druvmust lagrad på ekfat och ringla över en bit parmigiano, eller prosciutto- fast det är nästan synd (på osten och skinkan). Vad gör man med den då?

(badar i den!)

Häll balsamdropparna på jordgubbarna (som hotar att frysa bort efter svenska järnnätter:-/ Eller ringla på jordgubbsglassen:)

Vilket påminner mig om att det ska göras picknick till kvällens övningar ute på Djurgården, så jag måste förbi Östermalmsgatan och skaffa mig lite italienska delikatesser på Antica Bottega, där skaffar man sig ett medlemskort och handlar sedan för halva priset. Eh?

(una cosa bella :-D

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Sisa kvällen med Lerici


Jag vet, jag vet, jag vet att det är fotboll ikväll

(Sverige-Island och vår forne lagledare Lagerbäck tränar Island... var han inte i Nigeria förresten???).

Och själv kommer jag att sitta klistrad framför teverutan med la famiglia, ja hunden kommer också att klämma ner sig i soffan (ni som bor i Göteborg går  redan nu med fördel till Gamla Ullevi och viggar biljetter redan nu, för det är där det avgörs).

Alla ni andra (som hatar fotboll) har en sista natt med Lerici framför er. Det är Italienska Kulturinstitutet som bjuder in till författarmöte med Nicola Lagioia och mingel och efterföljande mingel med vin och tilltugg.

(vilken fotbollssommar mina vänner... men det är en scandalo på gång i Italien IGEN.  Ni hörde väl Glenn Strömbergs kommentarer häromkvällen, om att de aldrig lär sig-eller var det maken som sa det? Och Juventus som äntligen, finalmente, hade klättrat upp ur sitt svarta hål är nere på botten igen. aj aj aj)







0 kommentarer | Skriv en kommentar

Parmesankorna mår bra


Idag kan jag meddela att de 1500 mjölkkorna (som producerar alldeles underbar parmesanost) har det bra. Sent igår kväll skrev mjölkbonden Michele och berättade att han visserligen känner efterskalven fortfarande, men svagare och svagare. Och korna mår bra.

Epicentrum låg 3 mil från Micheles gård och han vaknade klockan kvart över fyra på morgonen. Klart att han tänkte på sina kor först, sedan på osten så klart och fabriken. Tack och lov att det var mitt i natten då ingen jobbade, som han skriver.

Michele är oerhört tacksam, för hans närmaste granne, som också har kor, drabbades hårt. Alla hans "200 000 wheeels of parmesan" for i golvet. Det måste ju betyda 200 000 ostar (de ser ju ut som hjul).  Själv har Michele "bara" 10 000 ostar (men de är fantastiskt goda och finns på Coop)

Micheles area hör inte precis till högriskområde för jordskalv, men ostlagren är ändå robust byggda med cement, men vad hjälper det? Tyngden, när ostarna sätts i rörelse, är enorm och förstör först hyllorna som sedan brakar ut genom själva byggnaden (som delvis är banken). Det handlar tydligen om fem till sex olika lagerhus som är förstörda. Kan man väl inte försäkra sig ifrån?

(nej, männen på bilden har ingenting med jordskalven att göra, men man kan ju bara föreställa sig som det har diskuterats, analyserats, grubblats och... ja, varför röstade inte italienarna på oss förresten? Vad har vi gjort dem??)



Bleraoljan


Lika bra att säga det direkt. Det finns inget som Bleraolja, olivoljan från etruskiska Blera är helt enkelt bäst i världen. Ni kan komma med en massa argument om andra oljor, men den från Blera är en klass för sig. Tro mig.

Den är grön som en purjolök smakar som nyslaget gräs. Ja, man känner sig som en helig ko på grönbete när man får den, eller rättare sagt, när man får den sagolika turen att komma över den. För oljan finns bara i lilla Blera. 

De har ostar och korvar också, gjorda på djuren i området. Jag har inga länkar till själva maten, det är nästan lite hemligt.  Ja, det är sagolikt i Blera (man kan resa dit med Indy). Där hänger tvätten på rad, precis som den ska:-)

I väntan på att en femlitersdunk Bleraolja ska uppenbara sig hemma på köksbordet ska jag göra pasta (oggio e una giornata bella per fare pasta:-)

Hatte Furuhagen


Nu måste jag bara nämna att det finns ingen bättre storyteller än just Hatte Furuhagen  (om jag hade haft en koaff så hade jag plockat av mig den för honom igårkväll).

Utan en enda bild höll han oss Romvänner i ett stadigt grepp under drygt en timma (han lät oss också förstå att han hade ett manuskript till hands, men att det ännu inte var fullständigt klart).

Temat var Vem tömde etruskernas gravar?

Så berättade han om konsthandlare (som vill tjäna pengar), om arkeologer (som söker sammanhangen), om (samvetslösa) tombarole (gravplundrare) och museimän (som handlar med... ovan nämnda konsthandlarna).

Och så berättade han om de två arkeologerna, Daniela Rizzo och Maurizio Pellegrino från Villa Giulia (i Rom) som fick i uppdrag att kartlägga allt det här. "Och så gick det som det gick", sa Hatte och vi alla fattade ju att de blev kära i varandra (amore). Eller?

Vad hände sen? Ja, det håller väl på som bäst, att hända. Det är ju inte på något sätt avslutat... detta med gravplundringen alltså

(bara man kom över Hatte Furuhagens manuskript, för det vill vi publicera i Romhorisont!)




0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg